Frihet – frigjordhet och fred

_{Av Martinus}

1. Frihet och fred

Frihet är det mål som alla människor strävar mot och längtar efter i många olika former och skiftningar. Genom politik, vetenskap, religion, konst och mycket annat söker sig människorna mot frigörelsen. Men samtidigt som människorna längtar efter frihet, längtar de också efter fred, och gång på gång får de uppleva, att när de strävar efter att frigöra sig från yttre band blir det på bekostnad av freden. Och om det en tid är mer fredligt i den yttre världen, finns det stora grupper av människor som är mer eller mindre undertryckta av makthavare och diktatorer. Detta medför naturligtvis att upproret och behovet av frigörelse växer i de undertrycktas sinne, och då är det bara en fråga om tid innan freden är förbi. Vad är orsaken till dessa skiftande tillstånd, när det varken existerar verklig fred eller verklig frihet bland människorna?

Inga människor kan vara helt fria så länge de inte är i kontakt med naturens och universums krafter. De är tvärtom ofta i direkt disharmoni med dessa krafter, vilket medför att de får uppleva sorgliga öden, sjukdomar och lidanden. För att kunna bli fria måste människorna först och främst veta vad det är för band som binder dem. Först då kommer de att kunna befria sig och uppleva verklig frihet – och då kommer de också att få uppleva freden.

2. Man strävar efter att tillfredsställa mänskliga begär efter djurrikets principer

Människor har i allmänhet den uppfattningen att det är yttre band som hindrar deras frigörelse, och de är mycket ofta fulla av kritik mot de yttre förhållandena, mot andra människor, mot omgivningen över huvud taget. De vet inte att så fort en människa utövar kritik, är hon bunden. För att bli fria måste människorna nå fram till att höja sig över alla begär och all kritik. Människorna är i en viss form av onatur så länge de begär. Här måste man naturligtvis göra undantag för urbegäret, dvs. begäret efter livet. Begäret efter friheten och freden är naturliga avspeglingar av själva livs- eller urbegäret, men då människorna inte känner livet och dess lagar, försöker de uppnå frihet och fred på vägar som gång på gång leder dem fram till nya band och bojor, till krig och ofred i många variationer. Därigenom gör de erfarenheter, och på erfarenhetens väg kommer de också att nå fram till frihet och fred, därför att de kommer att frigöras från alla – mänskligt och kosmiskt sett – onaturliga begär.

De nuvarande mörka tillstånden i världen är resultatet av sådana onaturliga begär, dvs. begär som är naturliga i djurriket men inte i människoriket. Det är begär efter att äga och begär efter att utöva makt. Det står skrivet att människan ska göra jorden sig underdånig, men så länge hon är slav under sina egna begär kan detta inte låta sig göras. Sedan kan man ju invända att den jordiska människan tillhör djurriket, och alltså måste det vara naturligt att hon också har samma slags begär som djuren, bara med den skillnaden att hon besitter större eller mindre intelligens att använda vid tillfredsställandet av sina begär, där djuren endast har instinkter. Men paradoxalt nog är det just människornas intelligens som för dem bort från kontakt med naturen och livet och den kan bringa dem på avvägar, medan djuren just genom sina instinkter har en sådan kontakt, även om den är omedveten. Konflikten bakom den jordiska mänsklighetens öde, sådant det är för ögonblicket, är att de jordiska människorna har börjat hysa ett naturligt mänskligt begär efter frihet och fred, men de försöker tillfredsställa detta naturliga mänskliga begär efter djurrikets principer, och det gör de därför att de utvecklingsmässigt sett representerar ett övergångstillstånd mellan det riktiga djurriket och det riktiga människoriket.

3. Intuitionen och friheten

Den gudomliga allmakten leder människorna fram till den eviga freden. Men, kommer en del fråga, hur förhåller det sig då med friheten? För om människorna blir ledda av en gudomlig makt, har de ju ingen frihet. Det är just friheten mänskligheten leds fram till. Detta är skenbart paradoxalt, men också endast skenbart. Människorna leds genom att göra erfarenheter, och erfarenheterna frigör dem, då de inte bara utvecklar sin intelligens, utan också sin känsla och sin intuition genom dessa erfarenheter. Så länge de jordiska människorna ännu inte har utvecklat sin intuition, genom vilken de dagsmedvetet kommer att vara i kontakt med universums eviga lagar och principer, spärrar de i större eller mindre grad in sig själva i mentala fängelser. Men intuitionen kommer att frigöra dem, och genom den kommer freden också att bli ett faktum, då den som en inre fred kommer att stråla ut från människosinnet och så fred och kärlek omkring sig. Man måste så fred för att skörda fred, och så länge människor sår krig, kan de heller inte skörda annat än krig. Verkningarna av handlingarna och de skapade orsakerna ska nog komma, och genom de erfarenheter de skapar, kommer den mänskliga medkänslan att frigöra dem från den dräpande principen och dess verkningar. En verklig frigjordhet kan en människa inte uppnå förrän hon endast önskar vara till glädje och välsignelse för sin omgivning, och hellre själv vill lida än vara orsak till andras lidanden. Detta är i allmänhet svårt att fatta för jordiska människor, som tror att frihet uppnås genom att man gör sig fri från yttre band. Naturligtvis spelar de yttre förhållandena också en roll i tillvaron, men det är ju genom sin kommande karma, genom det man sår, som man ska skapa bästa möjliga yttre betingelser för framtiden, och det gör man inte genom uppror och krig. Men så länge man vill ha uppror och krig gör man de nödvändiga erfarenheterna, som efter hand får en att vilja något annat. Salig är den riktiga frigjordheten, ty den är baserad på människans kontakt med den heliga anden.

4. Den heliga anden är ett medvetandetillstånd

Nutidens människor, som i allmänhet är så rädda för uttryck som har med ”Gud” eller ”det heliga” att göra, menar att de inte har någon kontakt med ”den heliga anden”. Och ändå är sanningen den, att varje gång en människa gläder sig för att det varit möjligt för henne att glädja en annan människa, är det en liten glimt av ”den heliga anden” som vederbörande upplever. Den heliga anden är inte en person eller en sak, utan ett medvetandetillstånd. När en människa helt och inte bara glimtvis uppfylls av detta medvetandetillstånd, är hon frigjord och blir lik Gud. Den heliga anden är den högsta kunskapen om livet, och med den upphör tillvaron att vara ett mysterium. Genom detta medvetandetillstånd vet man att frihet inte är något man tar eller kräver, ty därigenom binder man bara sig själv med nya band. Frihet är något man ger genom ett kärleksfullt sätt att tänka och leva på. Man kan ju då mena att om människorna samtidigt en bestämd dag skulle ge frihet åt alla väsen, så skulle den stora freden uppstå. Men det kommer inte att kunna ske. Man kan inte hoppa över en utvecklingsperiod, den stora freden kan inte komma på en gång. Liksom ett äpple måste igenom det sura stadiet innan det når fram till det mogna, måste mänskligheten också igenom sitt sura stadium innan den är mogen för större fred och frihet. Detta betyder naturligtvis inte att den enskilde, som kanske har hunnit lite längre än genomsnittet av människorna (och det är ju endast på grund av lidandeerfarenheterna i tidigare inkarnationer som någon gjort det), ska vänta på att alla de andra får liknande erfarenheter. Det finns ju just ett behov av människor som kan vara vägvisare för de andra – inte genom fanatiska försök att ”omvända” eller ett intolerant sätt att vara, därför att man tror att man vet mer än de andra, utan genom exemplets makt. En jordisk människa börjar bli mogen som människa när hon upptäcker att hon har frihet att förlåta andra och att låta bli att vara hämndgirig, bitter, besviken, deprimerad eller irriterad över andras sätt att vara. Man bör ge frihet åt andra väsen, detta måste människorna lära sig av livet, eftersom man inte kan påtvinga människorna kärlek. Det krävs stor förberedelse för att nå fram till en kärleksfull inställning. Den väsentligaste delen av denna förberedelse är lidandeerfarenheterna eller den mörka karman. En annan del av förberedelsen är den andliga vetenskapen, som kan bli en väldig hjälp och ett stort stöd i det dagliga livet för den som genom lidanden och svårigheter nått fram till en viss utvecklingsnivå. Men en tredje och också väsentlig del av förberedelsen till kärlekens tillstånd, och därmed till frigörelsen och freden, är andra människors exempel, deras kärleksfulla sätt att vara, förståelse, tillmötesgående och hjälpsamhet. Man får lust att bli likadan som de och det är en väldig sporre och inspiration på vägen mot ljuset.

5. Religion och vetenskap ska inte alltid vara varandras motpoler

Under de senaste 2 000 åren har starka krafter verkat för att hjälpa mänskligheten ut ur djurzonen och fram till människoriket. Det predikas ju över hela världen att man ska akta sig för att göra det onda och bemöda sig om att göra det goda. Man har infört sakrament och dop för att därigenom föra in människorna i ett lyckligare tillstånd av tro och hopp. Och det har på samma sätt varit nödvändigt att ge människorna hopp om ”syndernas förlåtelse” genom detta att tro, liksom de kyrkliga handlingarna har kunnat få människor att efteråt – en kort tid – leva i ett slags upphöjt tillstånd eller stämning. Men människorna har inte blivit klokare genom detta, och världsåterlösningen måste nu använda nya krafter. Miljontals människor kan inte längre föras framåt av kyrkor och religioner, vilkas dogmer inte talar till deras logiska sinne. De har fått större medvetande och ny kunskap och kan inte längre tro. Att tro är inte något man kan lära sig, det är en förmåga som avtar samtidigt som förmågan att tänka logiskt utvecklas.

Det är vetenskapens uppgift att visa människorna vad som kan löna sig och vad som inte kan löna sig. Det kan låta cyniskt, men det är det inte om man förstår att det inte är en fråga om pengar, utan om vad som är positivt och vad som är negativt för människorna. Vetenskapen och tekniken är början till ett nytt tankeområde för den jordiska mänskligheten, som lär sig att tänka i nya banor. Dessa nya tankar står skenbart i strid med den gamla religiösa inställningen. Det är nu världsåterlösningens uppgift att visa människorna att det endast är en skenbar motsättning, och att religion och vetenskap är lika nödvändiga för människorna och absolut inte behöver stå i strid med varandra. Världsåterlösningens uppgift blir då att genom den andliga vetenskapen visa människorna vad som kan betala sig, bland annat detta att man har frihet att vända den högra kinden till när man blir slagen på den vänstra. Kultur har ingenting med vapen och maktutövning att göra. Det är ett livsvillkor för djuren att döda, men för människan är det fullkomligt meningslöst att döda för att leva. Det kan inte betala sig. Detta kan man naturligtvis inte lära människor som inte kan förstå det, därför att de ännu inte har gjort de nödvändiga erfarenheterna och måste göra dem just genom sina kommande handlingars återvändande som karmavågor. Man måste alltså försöka förstå att dessa människor just måste ha frihet att så den säd som ska ge dem de erfarenheter de saknar, och utan vilka deras utveckling hämmas. Sett i det kosmiska perspektivet är det kärleksfullt att de får den erfarenheten, även om det kan vara svårt att förstå det när man ser det i det enskilda livets lilla, lokala perspektiv.

6. Fredens början

För de människor som av hela sin själ önskar få fred kan det ofta vara svårt att se, var de, i en tid som denna, ska sätta in sina krafter för att verka i rätt riktning, och många ger rådvilla upp. Men man ska inte ge upp, man ska inte lägga armarna i kors och mena att man ingenting kan göra. Den enskilda människan måste lägga arbete på att skapa freden i sitt eget medvetande och först därefter får hon förmåga att smitta av sig på sin omgivning och därigenom bidra till att skapa fred och harmoni omkring sig. Men det är en förutsättning, en absolut nödvändighet, att först ha fred i sitt eget inre, så att man inte känner antipati mot någon eller något. Men hur blir man fri från antipatins snärjande band? Genom att förstå att allt är led i en gudomlig plan som leder de levande väsendena fram mot ljuset, mot freden och friheten, och att vartenda levande väsen i detta ögonblick står på det steg i sin utveckling som det nått fram till, genom tidigare livs erfarenheter, och varken kan tänka eller handla annorlunda än dess erfarenheter ger det frihet till. Där andra bär sig illa och negativt åt mot oss, är de redskap eller budbärare för vår egen negativitet i det förflutna. Men hur svarar vi dem, hur reagerar vi på deras negativa tankar och handlingar? Genom att utöka kriget i vrede, utifrån kränkta känslor? Det har vi frihet till, men är vi befriade från vrede, fåfänga och liknande omänskliga tankearter, då har vi frihet till något ännu bättre: att så ett fredens frö, ett frö som i liknelsen med senapskornet, ska växa sig stort och uppfylla hela jorden.

7. Sanningen och de många uppfattningarna

Ofreden i världen är till mycket stor del baserad på att de jordiska människorna vill göra om varandra. Man har en bestämd uppfattning, ett slags recept på hur livet och människorna ska vara, och de människor som inte följer det receptet gör ”fel”, menar man, och alltså måste de göras om. Människor kan rent av gripas av så kallad helig vrede och rättfärdig harm över att det finns andra människor, som har en helt annan religiös eller politisk tankegång än de själva. Och då det finns många slags ”recept” bland människorna, som alla rymmer en eller annan liten ingrediens av sanningen, börjar de mycket lätt att slåss om hur man ska skapa fred i världen. Det låter tokigt, men så är det och så måste det vara, för att människorna måste ha frihet att göra de erfarenheter som verkligen ska frigöra dem.

Frigöra dem från vad? Från allt det i deras föreställningsvärld som inte är i överensstämmelse med sanningen, dvs. med livets eviga lagar. Livet självt läser korrektur på människornas tankar och idéer genom den process vi kallar ödet, och livet, som är detsamma som Gudomen eller Försynen, använder det närmast liggande redskapet eller instrumentet för denna korrektur, och det är vår nästa eller andra levande väsen. Om man binder andra, blir man själv bunden. Ger man andra fri, blir man själv fri. Hela tillvaron är en enda stor kärleksprocess, och det är min uppgift att försöka visa er detta genom mina analyser. Jag önskar inte att ni ska tro på mig och på vad jag säger, men det kan få den allra största betydelse för er om ni kan lära er att förstå hur jag har kommit fram till dessa sanningar genom upplevelsen av själva naturen och av själva livet. Bibeln är sanningen i sina stora facit, men det är i livet och naturen själv man måste finna uträkningarna till dessa facit. En sådan uträkning måste bli en ny form av vetenskap, som är en naturlig fortsättning och utvidgning av den fysiska vetenskapen.

8. Teori och praktik

Om det inte har någon betydelse att ni tror på mig och mina analyser, hur ska ni då få kunskap om att analyserna är riktiga? Det kan ni genom att använda ert logiska sinne och er kärleksförmåga. Och allteftersom ni besitter dessa medvetandekrafter, kommer ni efter hand av egen kraft att nå fram till en verklig förståelse och upplevelse av det stora slutfacit: ”Allt är mycket gott”! Många tror att jag har läst mig till mitt vetande, men det har jag inte. Mitt liv är en levande demonstration av att man kan få kunskap på andra vägar än genom böcker och undervisning. All kunskap måste uppstå någonstans, bryta fram som ett källsprång. Jag är min egen källa, det jag berättar för er har jag upplevt i själva livet. Det är en frihet var och en av er en gång ska kunna uppnå. Er trosförmåga är degenererande och ert logiska sinne håller på att vakna, liksom er kärleksförmåga, och där ni saknar något kommer Gudomen att hjälpa er till de nödvändiga erfarenheterna genom er karma. Men till vilken nytta kan då mina analyser vara?

I det tillstånd där ni just nu befinner er är det möjligt att kosmologin kan vara till stor nytta för er, därför att den varken är en sekteristisk, religiös rörelse, genom vilken ni ska ”frälsas”, eller ett parti som önskar trycka på er en uppfattning som är intolerant mot andra uppfattningar. Arbetet med kosmologin ställer vissa krav på den studerande, inte bara rent intellektuellt, den sidan av saken är inte den svåraste. Om man tillägnar sig materialet steg för steg, allteftersom man har användning för det, kommer hjärnceller, som ännu ligger latenta i er hjärna, att utvecklas och man kommer att märka hur förmågan att förstå tingen gradvis växer, och likaså förmågan att förklara analyserna för andra som verkligen hungrar efter en sådan kunskap och insikt. Men även om man koncentrerar sig på det teoretiska studiet, får det praktiska sättet att vara inte glömmas. Det är ännu viktigare, för det är helt ens eget. Och man kan verkligen tala om praktiska övningar, för liksom ingen kan bli geni inom någon konstart utan att öva och träna och ha tålamod och arbeta och åter arbeta, finns det heller ingen som kan bli geni i kärleksfull livsmanifestation till gagn och glädje för omgivningen utan att träna och öva sig och göra fel, men lära av det och efter hand utveckla en verkligt mänsklig kärlekstalang.

9. Människan är ett med Gud

Att de kosmiska analyserna är riktiga, kommer den studerande att kunna få kunskap om genom sin kärleksförmåga och sitt logiska sinne. Båda dessa medvetandekrafter måste användas, och ju mer man arbetar med dessa krafter i sitt eget sinne och försöker avbalansera dem, desto större möjligheter har intuitionsenergin att tränga in i dagsmedvetandet. Och genom intuitionen kommer man i kontakt med det universella hav av vetande, som är Guds medvetande eller den heliga anden. De kosmiska analyserna är ett försvar för allt och angriper inte någon eller något. De ger en överblick över varför förhållandena och de levande väsendena är som de är, och de visar vägen till freden. Genom studiet av mina analyser kommer ni alltid att komma fram till detta enda slutfacit: Allt är mycket gott. Jag har inte fått dessa ting berättade av någon, utan jag har av egen kraft och genom egen syn kunnat lära mig dessa ting av livet självt, och det har blivit min uppgift att visa världen att livet inte är ett mysterium. Allt vad vi upplever är Gudomens direkta tal till oss. Människorna är oavbrutet i direkt kontakt med Gud, även om de för ögonblicket inte är medvetna om det. Men det ska de bli. Ni kommer att få uppleva att ni är ett med Fadern. Jag är ett med Fadern, därför att jag är ett med livets lagar, eftersom min tankeförmåga går med och inte mot lagarna, och mitt ord är därför sanning. Men det är ju inte något jag ska berömmas för, det är inte något som gör mig mer värd än andra. Om jag trodde det, skulle mina tankar absolut inte vara på våglängd med livslagarna. Det är ett tillstånd som alla som har varit före mig har haft, och som alla som är efter mig ska få. Det är ett medvetandestadium som varje jordisk människa förr eller senare ska uppnå.

10. Mörkret måste vändas till ljus i den enskilda människans sinne

Ni har fått uppgiften att studera mina analyser. Ni ska utforska dessa ting, och livet kommer att avslöja sig för er. Men samtidigt med studiearbetet måste man ha rätt inställning. Man måste vara ren i sitt hjärta för att se Gud. Kärleksfulla tankar är rena. Den som sprider kärleksfulla tankar, vinner andra människors tillit. Ni skulle bara veta hur mycket det kan betyda att ni sänder kärleksfulla tankar till de människor ni inte tycker om, och som ni också förnimmer inte tycker om er. Vad är det hos er som inte tycker om dessa människor? Det är inte människan i er. Tvärtom, människan i er talar ibland genom ert samvete när ni har varit arga eller bittra i tankarna och sätt att vara. Nej, det är djuret i er, djungelmedvetandet, som inte kan tycka om andra och ger dem skulden för en massa saker som de också skenbart kunde se ut att vara skuld till. Men det är endast skenbart. Det är här analyserna kan hjälpa er, om ni kan förstå att ni inte på något sätt skulle vara utsatta för andra människors skvaller, vrede, intriger eller andra obehagligheter, om det inte var något som ni själva sått en gång i förfluten tid och ännu inte är helt färdiga med eller frigjorda från. Om ni kan förstå att frigörelsen och därmed vägen till frihet och fred går genom ert medvetande, er förmåga att förlåta, att övervinna hat, vrede, bitterhet, svartsjuka och liknande tankearter i ert sinne. Någon måste börja vända mörkret till ljus, och det kommer aldrig att uppstå fred och frihet för er, förrän denna någon blir ni. Ni ska inte förvänta er att människorna ska vara annorlunda än de är, och ni ska heller inte tro att ni kan göra om dem. En människas karaktär kan inte plötsligt göras om, det måste utveckling till. Om en annan människa begår orätt mot er, är det en gammal orätt ni har begått som möter er, men om ni nu kan förlåta vederbörande och tänka ”han vet inte vad han gör”, så är ni av egen fri vilja på våglängd med Kristi tankegång och sätt att vara, och större förebild än Kristus kan människorna inte få när det gäller att visa kärlek. Men nu måste människorna lära sig att det är logiskt att förlåta och sända kärleksfulla tankar också till dem som hatar och förföljer en. Naturligtvis måste man använda sitt förnuft och sin omtanke, det behövs logik för att leva livet och för att förstå andra människor. Det ska kunna löna sig att handla riktigt både för en själv och för de människor man gärna vill hjälpa. Kärlek är inte enbart smek och det är inte kärleksfullt att vara naivt snäll. Det är inte kärleksfullt av föräldrar att skämma bort sina barn, men det är kärleksfullt att uppfostra dem till att förstå att frihet inte är att göra vad man vill, om det är till besvär och skada för andra människor eller andra levande väsen. Mänsklig frihet är frihet att i alla situationer och gentemot alla väsen, vad de än gör mot en själv, sända kärleksfulla tankar till dem. Det kan finnas situationer då man måste vara bestämd både mot barn och vuxna, då det just är det mest kärleksfulla att vara det. Men då måste man ha kärleksfulla tankar och inte vrede eller indignation bakom sin hållning.

11. Jordmänniskornas nuvarande tillstånd är led i en gigantisk utveckling

Det är dumt att vara indignerad på en annan människa för att hon har en annan inställning till saker och ting än man själv har. Varje väsen står hela tiden på toppen av sin utveckling och bildar sig utifrån denna sin mening om livet. Livet är så fullkomligt det kan vara för ögonblicket, det är inte som det ska bli i morgon eller kommande år, århundraden eller årtusenden. Det ska uppstå ”en ny himmel och en ny jord”, som det står skrivet, dvs. en ny medvetandeinställning, där livet och dess mening inte längre är ett mysterium, och en ny form av ekonomi och administration i världen, så att alla väsen får det nödvändiga för livets behov utan att behöva slita för det genom ett arbete som de inte har intresse för. De ska tvärtom arbeta med det de har lust till, där deras anlag fritt kan komma till uttryck till gagn och glädje för helheten. Alla människor kommer genom kosmisk klarsyn att få insikt i livslagarna och få frihet att uppleva livet långt rikare och skönare än nu.

Det låter kanske fantastiskt för er, men tänk på vad som skett sedan människorna var primitiva stenåldersväsen, ja, sedan de var djur och växter. Årmiljoner har fört de jordiska människorna fram till deras nuvarande utveckling, och om bara 3 000 år eller däromkring kommer det här på jorden att finnas ett samhälle av högt utvecklade väsen, som nått så långt i frihet och frigjordhet från materien, att de är i stånd att materialisera och dematerialisera fysiska kroppar, så att de inte längre ska inkarnera och diskarnera på det något besvärliga sätt vi kallar födelse och död. Det är naivt att tro att utvecklingen stannar på ett så primitivt steg som jordmänniskorna ännu representerar. Tillvaron kommer att bli bättre och bättre. Energierna ska en gång komma i jämvikt, och det kommer att betyda att den eviga freden är ett faktum. Alla andliga krafter söker sig mot denna jämvikt och harmoni, precis som alla vattendrag, stora och små, söker sig ut mot jämvikten i det stora havet. Den politiska kampen är också energiernas rörelse mot jämvikt, och de skördade erfarenheterna kommer att leda fram till den harmoni, som är friheten och freden.

12. Den enskilda människans insats i världsutvecklingen
Det finns många som har en viss tro på att det nog kan bli bättre för människorna en gång i framtiden, men det dröjer så länge, tycker de, och om de inte känner till reinkarnationen, tror de inte att de själva ska få uppleva det. Men det är ni själva som har varit växt, djur och primitiv människa, det är ni som ska vara med om att förvandla jorden till ett människorike, och det behöver inte dröja 3 000 år för er. Den heliga anden kan komma som en tjuv om natten, ingen känner dagen eller stunden. Mitt arbete påskyndar denna utveckling. Genom mina analyser ska ni lära er förstå vad som kan löna sig rent mänskligt sett. Den rätta förståelsen och sympatiska inställningen gentemot omgivningen kommer fullständigt att förändra människans tillvaro. Men allt är beroende av människans dagliga sätt att vara. Det är de människors uppgift, vilka är intresserade av dessa ting, att påskynda tillväxten av det goda här på jorden. Mänsklig frihet är frihet att visa en kärleksfull inställning till allt och alla oavsett vad man möter från andra. Det är det enda som frigör människan från djurrikets djungel, och det är den kraft som skapar freden, först i människans sinne och sedan här på jorden. Målet för mitt arbete är att inspirera människor till att lysa som solar, utstråla gudomlig kärlek till sina medväsen, och universums skapande krafter, den heliga anden eller Guds medvetande står hjälpande bakom er, när ni ställer in ert medvetande på nästankärlekens våglängd.

_{Från ett föredrag i Odense 15/10 1940. Referatet är bearbetat av Mogens Møller och bearbetningen är godkänd av Martinus. Översättare: Mona Rehn. Första gången i Kosmos nr 9–10/1968, senast i nr 3/1993. Artikel-id: M0410.} 

_{© Martinus Institut 1981 www.martinus.dk
Du är välkommen att länka till artikeln med angivande av copyright och källa. Du är också välkommen att citera från artikeln, när det sker i överensstämmelse med lagen för upphovsrätt. Kopiering, eftertryck eller andra former för återgivning av artikeln, får bara göras efter skriftligt avtal med Martinus Institut.}